Läsplan
Bibelversion
Dag 14 Dag 15Dag 16

Lukasevangeliet kapitel 1

1
Många har sammanställt en skildring av de händelser som har fått sin uppfyllelse ibland oss,
2
enligt vad de som redan från början var ögonvittnen och ordets tjänare, har meddelat oss.
3
Sedan jag noga efterforskat allt från början, har jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för dig, ädle Teofilus,
4
för att du skall veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.
5
På den tiden då Herodes var kung i Judeen fanns det i Abias prästavdelning en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet.
6
De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter.
7
Men de hade inga barn eftersom Elisabet var ofruktsam, och båda var till åren.
8
En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han fullgjorde sin prästtjänst inför Gud,
9
fick han vid den sedvanliga lottningen uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret.
10
Allt folket stod utanför och bad medan rökelseoffret bars fram.
11
Då visade sig för honom en Herrens ängel, som stod till höger om rökelsealtaret.
12
Sakarias blev förskräckt vid denna syn, och fruktan kom över honom.
13
Men ängeln sade till honom: "Frukta inte, Sakarias. Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes.
14
Du skall få fröjda dig och jubla, och många kommer att glädja sig över hans födelse.
15
Ty han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande.
16
Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
17
Han skall gå framför honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och omvända de olydiga till ett rättfärdigt sinnelag och så skaffa åt Herren ett folk som är berett."
18
Då sade Sakarias till ängeln: "Hur skall jag kunna vara säker på detta? Jag är själv gammal och min hustru är till åren."
19
Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glada budskap.
20
Och se, du skall bli stum och inte kunna tala förrän den dag detta sker, därför att du inte trodde mina ord, som skall gå i uppfyllelse när tiden är inne."
21
Folket stod och väntade på Sakarias, och de förundrade sig över att han dröjde så länge inne i templet.
22
När han sedan kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem och förblev stum.
23
Och när dagarna för hans tjänstgöring var slut, begav han sig hem.
24
Någon tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon visade sig inte öppet under fem månader. Hon tänkte:
25
"Detta har Herren gjort med mig, när han såg till mig och tog bort min skam bland människor."
26
I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud
27
till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som hette Josef och var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria.
28
Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig."
29
Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.
30
Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud.
31
Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.
32
Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron.
33
Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut."
34
Maria sade till ängeln: "Hur skall detta kunna ske? Ingen man har rört mig".
35
Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son.
36
Och se, din släkting Elisabet skall på sin ålderdom också få en son. Hon som man har sagt är ofruktsam, hon är nu i sjätte månaden.
37
Ty för Gud är ingenting omöjligt."
38
Maria sade: "Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
39
Vid den tiden skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd
40
och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.
41
När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och hon blev uppfylld av den helige Ande
42
och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt!
43
Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig?
44
Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje.
45
Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse."
46
Då sade Maria: "Min själ prisar Herren,
47
och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare.
48
Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet. Och se, härefter skall alla släkten prisa mig salig.
49
Stora ting har den Mäktige gjort med mig och heligt är hans namn.
50
Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som fruktar honom.
51
Han har utfört väldiga gärningar med sin arm. Han har skingrat dem som har stolta hjärtan och sinnen.
52
Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt.
53
Hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat tomhänta bort.
54
Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att visa sin barmhärtighet
55
mot Abraham och hans barn, till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder."
56
Maria stannade hos henne omkring tre månader och vände sedan hem igen.
57
För Elisabet var nu tiden inne då hon skulle föda, och hon födde en son.
58
När hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
59
På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far.
60
Men hans mor svarade: "Nej, han skall heta Johannes."
61
De sade då till henne: "I din släkt finns det ingen som har det namnet."
62
Och de gav tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.
63
Då bad han om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla förundrade sig.
64
Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud.
65
Fruktan kom över alla deras grannar, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt.
66
Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn. Ty Herrens hand var med honom.
67
Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:
68
"Välsignad är Herren, Israels Gud, som har besökt och återlöst sitt folk.
69
Han har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids släkt,
70
så som han för länge sedan hade lovat genom sina heliga profeters mun.
71
Han har frälst oss från våra fiender och från deras hand som hatar oss.
72
Han har visat barmhärtighet mot våra fäder och tänkt på sitt heliga förbund,
73
enligt den ed han gav vår fader Abraham,
74
att vi, frälsta ur våra fienders hand, skulle få tjäna honom utan fruktan,
75
i helighet och rättfärdighet inför honom under alla våra dagar.
76
Och du, barn, skall kallas den Högstes profet. Ty du skall gå före Herren och bana väg för honom
77
och ge hans folk kunskap om frälsning, att deras synder är förlåtna
78
för vår Guds innerliga kärleks skull. I kraft av den skall en soluppgång från höjden besöka oss,
79
för att ljus skall skina över dem som sitter i mörker och dödsskugga och styra våra fötter in på fridens väg."
80
Och barnet växte upp och blev starkare i anden, och han vistades i öde trakter fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.

Lukasevangeliet kapitel 2

1
Och det hände vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.
2
Detta var den första skattskrivningen, och den hölls när Kvirinius var landshövding över Syrien.
3
Alla gav sig då i väg för att skattskriva sig, var och en till sin stad.
4
Så for också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som heter Betlehem, eftersom han var av Davids hus och släkt. Han for dit
5
för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som var havande.
6
När de befann sig där var tiden inne då hon skulle föda.
7
Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom de inte fick plats i härbärget.
8
I samma trakt uppehöll sig några herdar, som låg ute och vaktade sin hjord om natten.
9
Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket förskräckta.
10
Men ängeln sade: "Var inte förskräckta! Se, jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket.
11
Ty i dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren.
12
Och detta är tecknet: Ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba."
13
Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:
14
"Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, till människor hans välbehag."
15
När änglarna hade farit upp till himlen, sade herdarna till varandra: "Låt oss nu gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss få veta."
16
De skyndade i väg och fann Maria och Josef och barnet som låg i krubban.
17
Och när de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn.
18
Alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem.
19
Men Maria bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta.
20
Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt som de hade hört och sett, alldeles som det hade blivit sagt till dem.
21
När åtta dagar hade gått och barnet skulle omskäras, fick han namnet Jesus, det namn som ängeln hade gett honom innan han blev avlad i sin mors liv.
22
När tiden för deras rening var förbi, den som var föreskriven i Mose lag, förde de honom upp till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren,
23
som det var befallt i Herrens lag: Varje förstfödd son som öppnar moderlivet skall räknas som helgad åt Herren.
24
De skulle även offra ett par turturduvor eller två unga duvor, enligt Herrens lag.
25
På den tiden fanns i Jerusalem en man som hette Simeon. Han var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst, och den helige Ande var över honom.
26
Och av den helige Ande hade han fått den uppenbarelsen att han inte skulle se döden, förrän han hade sett Herrens Smorde.
27
Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna bar in barnet Jesus för att göra med honom som det var sed enligt lagen,
28
tog han honom i sina armar och prisade Gud och sade:
29
"Herre, nu låter du din tjänare sluta sina dagar i frid, så som du har lovat.
30
Ty mina ögon har sett din frälsning,
31
som du har berett att skådas av alla folk,
32
ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna och en härlighet för ditt folk Israel."
33
Hans far och mor förundrade sig över det som sades om honom.
34
Och Simeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: "Se, denne är satt till fall och upprättelse för många i Israel och till ett tecken som blir motsagt.
35
Ja, också genom din själ skall det gå ett svärd. Så skall det bli uppenbarat vad många människor tänker i sina hjärtan."
36
Där fanns också en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon hade kommit upp i hög ålder. I sju år hade hon levt med sin man från den tid hon var jungfru,
37
och hon var nu änka, åttiofyra år gammal. Hon lämnade aldrig templet utan tjänade Gud med fastor och böner natt och dag.
38
Just i den stunden kom hon fram och prisade Gud och talade om honom för alla dem som väntade på Jerusalems frälsning.
39
Sedan de hade fullgjort allt som var föreskrivet i Herrens lag, vände de tillbaka till sin hemstad Nasaret i Galileen.
40
Och pojken växte till och fylldes av kraft och vishet, och Guds välbehag vilade över honom.
41
Hans föräldrar gick varje år vid påskhögtiden upp till Jerusalem.
42
När Jesus var tolv år gick de som vanligt upp till högtiden.
43
Då festdagarna var över och de vände hem, stannade pojken Jesus kvar i Jerusalem, utan att hans föräldrar visste om det.
44
De trodde att han var med i ressällskapet och gick en hel dag innan de började söka efter honom bland släktingar och bekanta.
45
När de inte fann honom, vände de tillbaka till Jerusalem och letade efter honom.
46
Efter tre dagar fann de honom i templet, där han satt mitt ibland lärarna och lyssnade på dem och frågade dem.
47
Och alla som hörde honom häpnade över hans förståndiga svar.
48
När föräldrarna fick se honom blev de bestörta, och hans mor sade till honom: "Mitt barn, varför har du gjort så här mot oss? Din far och jag har varit oroliga och letat efter dig."
49
Då sade han till dem: "Varför har ni letat efter mig? Visste ni inte att jag måste ägna mig åt det som tillhör min Fader?"
50
Men de förstod inte vad han sade till dem.
51
Sedan följde han med dem ner till Nasaret, och han var alltid lydig mot dem. Hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta.
52
Och Jesus växte till i vishet, i ålder och välbehag inför Gud och människor.

Lukasevangeliet kapitel 3

1
Under kejsar Tiberius femtonde regeringsår, när Pontius Pilatus var landshövding över Judeen, Herodes landsfurste över Galileen, hans bror Filippus över Itureen och Trakonitislandet och Lysanias över Abilene,
2
och när Hannas och Kajfas var överstepräster, då kom Guds ord till Sakarias son Johannes i öknen.
3
Och han gick omkring i hela trakten vid Jordan och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse,
4
så som det står skrivet i boken med profeten Jesajas ord: En röst ropar i öknen:Bana väg för Herren,gör stigarna raka för honom.
5
Alla dalar skall fyllasoch alla berg och höjder sänkas.Krokiga stigar skall rätasoch ojämna vägar jämnas.
6
Och alla människor skall seGuds frälsning.
7
Han sade nu till folkskarorna som kom ut för att döpas av honom: "Ni huggormsyngel! Vem har intalat er att försöka fly undan den kommande vredesdomen?
8
Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och tänk inte: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham av dessa stenar.
9
Redan är yxan satt till roten på träden. Så blir varje träd som inte bär god frukt nerhugget och kastat i elden."
10
Folket frågade honom: "Vad skall vi då göra?"
11
Han svarade dem: "Den som har två livklädnader skall dela med sig åt den som ingen har, och den som har mat skall göra på samma sätt."
12
Det kom också publikaner för att bli döpta, och de frågade honom: "Mästare, vad skall vi göra?"
13
Han svarade dem: "Kräv inte mer än vad som är fastställt."
14
Även soldater frågade honom: "Och vi, vad skall vi göra?" Han svarade dem: "Våldför er inte på någon och pressa inte ut pengar från någon, utan nöj er med er lön!"
15
Folket gick där och väntade, och alla undrade i sina hjärtan om inte Johannes kunde vara Messias.
16
Johannes svarade dem allesammans: "Jag döper er med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte ens värd att knyta upp hans sandalremmar. Han skall döpa er i den helige Ande och i eld.
17
Han har sin kastskovel i handen för att noga rensa sin tröskplats och samla in vetet i sin loge, men agnarna skall han bränna upp i en eld som aldrig släcks."
18
Med många andra ord förmanade han folket när han predikade evangeliet för dem.
19
Men landsfursten Herodes blev tillrättavisad av Johannes för sitt förhållande till sin brors hustru Herodias och för allt ont som han hade gjort.
20
Då lade Herodes till allt annat också det att han spärrade in Johannes i fängelse.
21
När nu allt folket döptes, blev även Jesus döpt. Och medan han bad, öppnades himlen
22
och den helige Ande sänkte sig ner över honom i en duvas skepnad. Och från himlen kom en röst: "Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje."
23
Jesus var omkring trettio år när han började sin gärning. Han var, menade man, son till Josef, son till Eli,
24
son till Mattat, son till Levi, son till Melki, son till Jannai, son till Josef,
25
son till Mattatias, son till Amos, son till Nahum, son till Esli, son till Naggai,
26
son till Mahat, son till Mattatias, son till Semein, son till Josek, son till Juda,
27
son till Johanan, son till Resa, son till Serubbabel, son till Sealtiel, son till Neri,
28
son till Melki, son till Addi, son till Kosam, son till Elmadam, son till Er,
29
son till Josua, son till Elieser, son till Jorim, son till Mattat, son till Levi,
30
son till Simeon, son till Juda, son till Josef, son till Jonam, son till Eljakim,
31
son till Melea, son till Menna, son till Mattata, son till Natan, son till David,
32
son till Isai, son till Obed, son till Boas, son till Salma, son till Naheson,
33
son till Amminadab, son till Admin, son till Arni, son till Hesrom, son till Peres, son till Juda,
34
son till Jakob, son till Isak, son till Abraham, son till Tera, son till Nahor,
35
son till Serug, son till Regu, son till Peleg, son till Eber, son till Sela,
36
son till Kenan, son till Arpaksad, son till Sem, son till Noa, son till Lemek,
37
son till Metusala, son till Hanok, son till Jered, son till Mahalalel, son till Kenan,
38
son till Enos, son till Set, son till Adam, son till Gud.