Läsplan
Bibelversion
Dag 5 Dag 6Dag 7

Matteusevangeliet kapitel 16

1
Fariseerna och sadduceerna kom fram och ville snärja Jesus och begärde att han skulle visa dem ett tecken från himlen.
2
Men han svarade dem: "På kvällen säger ni: Det blir vackert väder, för himlen är röd,
3
och på morgonen: I dag blir det oväder, för himlen är röd och mulen. Himlens utseende förstår ni att tyda, men tidernas tecken kan ni inte tyda.
4
Ett ont och trolöst släkte begär ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än Jonas tecken." Och han lämnade dem och gick sin väg.
5
När lärjungarna kom över till andra sidan sjön, märkte de att de hade glömt att ta med bröd.
6
Jesus sade till dem: "Akta er för fariseernas och sadduceernas surdeg!"
7
De sade till varandra: "Varför har vi inte tagit bröd med oss?"
8
Jesus märkte det och sade: "Varför samtalar ni med varandra om att ni inte har bröd? Så lite tro ni har!
9
Förstår ni ännu ingenting? Kommer ni inte ihåg de fem bröden till de fem tusen och hur många korgar ni fick?
10
Eller de sju bröden till de fyra tusen och hur många korgar ni fick?
11
Hur kunde ni tro att jag talade till er om bröd? Jag sade ju att ni skulle akta er för fariseernas och sadduceernas surdeg."
12
Då förstod de att han inte hade talat om att akta sig för surdeg i bröd, utan för fariseernas och sadduceernas lära.
13
Då Jesus kom till trakten av Caesarea Filippi, frågade han sina lärjungar: "Vem säger folket att Människosonen är?"
14
De svarade: "Somliga säger Johannes Döparen, andra Elia och andra Jeremia eller någon av profeterna."
15
Han sade till dem: "Och ni, vem säger ni att jag är?"
16
Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens Son."
17
Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen.
18
Jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling, och helvetets portar skall inte få makt över den.
19
Jag skall ge dig himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen."
20
Sedan förbjöd han lärjungarna att tala om för någon att han var Messias.
21
Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och på tredje dagen uppväckas.
22
Då tog Petrus honom åt sidan och började motsäga honom: "Gud är nådig mot dig, Herre. Detta skall aldrig hända dig."
23
Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort ifrån mig, Satan! Du vill få mig på fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar."
24
Jesus sade till sina lärjungar: "Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig.
25
Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det.
26
Ty vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ? Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ?
27
Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då skall han löna var och en efter hans gärningar.
28
Amen säger jag er: Några av dem som står här skall inte smaka döden, förrän de får se Människosonen komma i sitt rike."

Matteusevangeliet kapitel 17

1
Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt berg för att vara ensam med dem.
2
Och han förvandlades inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset.
3
Och se, Mose och Elia visade sig för dem, och de samtalade med honom.
4
Petrus sade till Jesus: "Herre, det är gott för oss att vara här. Om du vill, skall jag göra tre hyddor, en åt dig, en åt Mose och en åt Elia."
5
Medan han ännu talade, se, då sänkte sig ett lysande moln ner över dem. Och en röst ur molnet sade: "Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!"
6
När lärjungarna hörde det, föll de ner på sina ansikten och greps av stor fruktan.
7
Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Stig upp och var inte förskräckta!"
8
Och när de såg upp, såg de ingen utom Jesus.
9
På väg ner från berget befallde Jesus dem: "Tala inte om för någon vad ni har sett, förrän Människosonen har uppstått från de döda."
10
Lärjungarna frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma?"
11
Han svarade: "Elia skall komma och återupprätta allt.
12
Men jag säger er: Elia har redan kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom alldeles som de ville. På samma sätt skall också Människosonen få lida genom dem."
13
Då förstod lärjungarna att han hade talat till dem om Johannes Döparen.
14
När de sedan kom till folket, gick en man fram till Jesus, föll på knä för honom
15
och sade: "Herre, förbarma dig över min son! Han är månadssjuk och plågas svårt. Ofta faller han i elden och ofta i vattnet.
16
Jag förde honom till dina lärjungar, men de kunde inte bota honom."
17
Jesus svarade: "Du fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge skall jag vara hos er? Hur länge skall jag stå ut med er? För honom till mig!"
18
Och Jesus talade strängt till den onde anden, och den for ut ur honom. Från det ögonblicket var pojken botad.
19
Då lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, gick de fram och frågade: "Varför kunde inte vi driva ut honom?"
20
Han svarade: "Därför att ni har så lite tro. Amen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er."
22
När de var samlade i Galileen, sade Jesus till dem: "Människosonen skall utlämnas i människors händer,
23
och de skall döda honom, men på tredje dagen skall han uppstå." Då blev de mycket bedrövade.
24
De gick sedan till Kapernaum, och de som tog upp tempelskatten kom fram till Petrus och frågade: "Betalar inte er mästare tempelskatt?"
25
"Jo", svarade han. Sedan Petrus hade kommit hem, frågade Jesus honom, innan Petrus hunnit säga något: "Vad tror du, Simon? Av vilka tar jordens kungar upp tull och skatt, av sina söner eller av andra?"
26
Han svarade: "Av andra". Då sade Jesus till honom: "Alltså är sönerna fria.
27
Men för att vi inte skall stöta oss med dem, så gå ner till sjön och kasta ut en krok. Ta sedan den första fisk som du får upp och öppna gapet på den. Då skall du hitta ett silvermynt. Ta det och ge åt dem för min och din räkning."

Matteusevangeliet kapitel 18

1
I samma ögonblick kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Vem är störst i himmelriket?"
2
Då kallade han till sig ett barn och ställde det mitt ibland dem
3
och sade: "Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket.
4
Den som ödmjukar sig som detta barn, han är den störste i himmelriket.
5
Och den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig.
6
Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes i havets djup.
7
Ve över världen som förför. Förförelser måste komma, men ve den människa genom vilken förförelsen kommer.
8
Om din hand eller din fot förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller halt än att ha båda händerna och båda fötterna i behåll och kastas i den eviga elden.
9
Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet med ett öga än att ha båda ögonen i behåll och kastas i det brinnande Gehenna.
10
Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske Faders ansikte.
12
Vad tror ni? Om någon har hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han då inte de nittionio i bergen och går ut och letar efter det som gått vilse?
13
Och om han finner det, amen säger jag er: Han gläder sig mer över det fåret än över de nittionio som inte har gått vilse.
14
Så är det inte heller er himmelske Faders vilja att någon enda av dessa små skall gå förlorad.
15
Om din broder har begått en synd, så gå och ställ honom till svars enskilt, mellan fyra ögon. Om han lyssnar på dig, har du vunnit din broder.
16
Men om han inte lyssnar, ta då med dig en eller två andra, för att varje sak må avgöras efter två eller tre vittnens ord.
17
Lyssnar han inte till dem, så säg det till församlingen. Lyssnar han inte heller till församlingen, då skall han vara för dig som en hedning och publikan.
18
Amen säger jag er: Allt vad ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad ni löser på jorden skall vara löst i himlen.
19
Vidare säger jag er: Om två av er här på jorden kommer överens om att be om något, vad det än är, så skall de få det av min Fader i himlen.
20
Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem."
21
Då gick Petrus fram och frågade Jesus: "Herre, hur många gånger skall min broder försynda sig mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?"
22
Jesus sade till honom: "Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju.
23
Därför är himmelriket likt en kung som ville ha redovisning av sina tjänare.
24
När han började granskningen, förde man fram till honom en som var skyldig tio tusen talenter.
25
Eftersom han inte kunde betala, befallde hans herre att han och hans hustru och barn och allt vad han ägde skulle säljas och skulden betalas.
26
Tjänaren föll ner för honom och bad: Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans.
27
Då förbarmade sig tjänarens herre över honom och gav honom fri och efterskänkte hans skuld.
28
Men när tjänaren kom ut, träffade han en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra denarer. Han tog fast honom och ville strypa honom och sade: Betala, vad du är skyldig!
29
Hans medtjänare föll då ner och bad honom: Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig.
30
Men han gick inte med på det utan gick och lät sätta honom i fängelse, tills han hade betalat vad han var skyldig.
31
När hans medtjänare såg vad som hände, blev de mycket upprörda och gick och talade om alltsammans för sin herre.
32
Då kallade hans herre honom till sig och sade: Du onde tjänare! Hela skulden efterskänkte jag dig, därför att du bad mig.
33
Borde inte du också ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig?
34
Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till fångvaktarna, tills han hade betalt allt vad han var skyldig.
35
Så skall också min himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin broder."