Jämför
Logga in

Logga in

Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Första Moseboken kapitel 3

Första bibelversionen
Andra bibelversionen
Bok
Kapitel
1
Men ormen var listigare än alla markens djur som Herren Gud hade gjort. Han sade till kvinnan: "Har Gud verkligen sagt: Ni får inte äta av alla träd i lustgården?"
1
Men ormen var listigare än alla andra markens djur som HERREN Gud hade gjort; och han sade till kvinnan: »Skulle då Gud hava sagt: 'I skolen icke äta av något träd i lustgården'?»
2
Kvinnan svarade ormen: "Vi får äta av frukten från träden i lustgården,
2
Kvinnan svarade ormen: »Vi få äta av frukten på de andra träden i lustgården,
3
men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: Ät inte av den och rör inte vid den, ty då kommer ni att dö."
3
men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: 'I skolen icke äta därav, ej heller komma därvid, på det att I icke mån dö.'»
4
Då sade ormen till kvinnan: "Ni skall visst inte dö!
4
Då sade ormen till kvinnan: »Ingalunda skolen I dö;
5
Men Gud vet att den dag ni äter av den skall era ögon öppnas, så att ni blir som Gud med kunskap om gott och ont."
5
men Gud vet, att när I äten därav, skola edra ögon öppnas, så att I bliven såsom Gud och förstån vad gott och ont är.»
6
Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av och en fröjd för ögat. Trädet var lockande eftersom man fick förstånd av det, och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt.
6
Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och att det var en lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom man därav fick förstånd, och hon tog av dess frukt och åt; och hon gav jämväl åt sin man, som var med henne, och han åt.
7
Då öppnades ögonen på dem båda, och de märkte att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och gjorde höftskynken åt sig.
7
Då öppnades bådas ögon, och de blevo varse att de voro nakna; och de fäste ihop fikonlöv och bundo omkring sig.
8
Vid kvällsbrisen hörde de Herren Gud vandra i lustgården. Och mannen och hans hustru gömde sig för Herren Guds ansikte bland träden i lustgården.
8
Och de hörde HERREN Gud vandra i lustgården, när dagen begynte svalkas; då gömde sig mannen med sin hustru för HERREN Guds ansikte bland träden i lustgården.
9
Men Herren Gud kallade på mannen och sade till honom: "Var är du?"
9
Men HERREN Gud kallade på mannen och sade till honom: »Var är du?»
10
Han svarade: "Jag hörde ljudet av dig i lustgården och blev förskräckt eftersom jag är naken. Därför gömde jag mig."
10
Han svarade: »Jag hörde dig i lustgården; då blev jag förskräckt, eftersom jag är naken; därför gömde jag mig.»
11
Då sade han: "Vem har berättat för dig att du är naken? Har du ätit av det träd som jag förbjöd dig att äta av?"
11
Då sade han: »Vem har låtit dig förstå att du är naken? Har du icke ätit av det träd som jag förbjöd dig att äta av?»
12
Mannen svarade: "Kvinnan som du har satt vid min sida, hon gav mig av trädet, och jag åt."
12
Mannen svarade: »Kvinnan som du har givit mig till att vara med mig, hon gav mig av trädet, så att jag åt.»
13
Då sade Herren Gud till kvinnan: "Vad är det du har gjort?" Kvinnan svarade: "Ormen förledde mig och jag åt."
13
Då sade HERREN Gud till kvinnan: »Vad är det du har gjort!» Kvinnan svarade: »Ormen bedrog mig, så att jag åt.»
14
Då sade Herren Gud till ormen:"Eftersom du har gjort detta,skall du vara förbannadbland alla boskapsdjur och vilda djur.På din buk skall du gå,och jord skall du äta så länge du lever.
14
Då sade HERREN Gud till ormen: »Eftersom du har gjort detta, vare du förbannad bland alla djur, boskapsdjur och vilda djur. På din buk skall du gå, och stoft skall du äta i alla dina livsdagar.
15
Jag skall sätta fiendskapmellan dig och kvinnanoch mellan din avkommaoch hennes avkomma.Han skall krossa ditt huvudoch du skall hugga honom i hälen."
15
Och jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan, och mellan din säd och hennes säd. Denna skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen.»
16
Till kvinnan sade han:"Jag skall göra din möda stornär du blir havande.Med smärta skall du föda dina barn.Till din man skall din lust vara,och han skall råda över dig."
16
Och till kvinnan sade han: »Jag skall låta dig utstå mycken vedermöda, när du bliver havande; med smärta skall du föda dina barn. Men till din man skall din åtrå vara, och han skall råda över dig.»
17
Till Adam sade han:"Du lyssnade på din hustruoch åt av det trädom vilket jag befallt dig:Du skall inte äta av det.Därför skall marken varaförbannad för din skull.Med möda skall du livnära dig av denså länge du lever.
17
Och till Adam sade han: »Eftersom du lyssnade till din hustrus ord och åt av det träd om vilket jag hade bjudit dig och sagt: 'Du skall icke äta därav', därför vare marken förbannad för din skull. Med vedermöda skall du nära dig av den i alla dina livsdagar;
18
Törne och tistel skall den bära åt digoch du skall äta av markens örter.
18
törne och tistel skall den bära åt dig, men markens örter skola vara din föda.
19
I ditt anletes svettskall du äta ditt brödtill dess du vänder åter till jorden,ty av den har du tagits.Jord är du,och jord skall du åter bli."
19
I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd, till dess du vänder åter till jorden; ty av den är du tagen. Ty du är stoft, och till stoft skall du åter varda.»
20
Mannen gav sin hustru namnet Eva, ty hon blev moder till allt levande.
20
Och mannen gav sin hustru namnet <b>Eva</b>, ty hon blev en moder åt allt levande.
21
Och Herren Gud gjorde kläder av skinn åt Adam och hans hustru och klädde dem.
21
Och HERREN Gud gjorde åt Adam och hans hustru kläder av skinn och satte på dem.
22
Herren Gud sade: "Se, människan har blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Hon får nu inte räcka ut handen och även ta av livets träd och så äta och leva för evigt."
22
Och HERREN Gud sade: »Se, mannen har blivit såsom en av oss, så att han förstår vad gott och ont är. Må han nu icke räcka ut sin hand och taga jämväl av livets träd och äta, och så leva evinnerligen.»
23
Och Herren Gud sände bort dem från Edens lustgård, för att de skulle bruka jorden som de tagits från.
23
Och HERREN Gud förvisade honom ur Edens lustgård, för att han skulle bruka jorden, varav han var tagen.